Östasiatisk eftermiddag

Frosten bet ordentligt i kinderna (och fötterna, och låren, och öronen...) när jag och några vänner traskade ut mot Skeppsholmen idag för ett besök på Östasiatiska museet och utställningen om den japanska kimonons historia. Vi värme oss med lite fint jasminte som serverades tillsammans med ett timglas så man skulle veta när det var dags att dricka. Finns det något bättre än genomtänkta detaljer på såna ställen? Ger hela upplevelsen det där lilla extra.

Vackra obibälten hängde i taket och utställningen blandade traditionella kimonos med galna modeskapares nykreationer där själva basen låg i de gamla tygerna men med mera mangainslag. Klor, uppblåsta fotbollar på axlarna, obalanserade skor, seritidningsinspirerat tryck, plastiga robotdetaljer... De är helcrazy de där japanerna. Men tråkigt blir det i alla fall inte.


Sista rummet visar samtida japanska designers som arbetar med annorlunda tekniker för att skapa mode, till exempel genom att klä plagget runt formade kuber och koner och sedan skära loss det och hänga det på människokroppen. Eller genom att trasa sönder fint skräddade kläder. Estetiskt vackert men mindre användbart.


Promenerade faktiskt hem också, sjukt kallt där ute. Nu gömmer jag mig i lägenheten resten av dagen, har fått en ordentlig dos konstinspiration. Om jag inte får ett plötsligt infall att ta mig till gymmet. Men det känns som att det får hamna på morgondagens schema i stället.