Var stolt moster i helgen när min "syster" Tanjas lilla Linnea döptes. Hon är nog den sötaste bebis jag sett, med de dragen kommer hon bli en riktig beautyqueen när hon blir stor. Det är fint med barndop, själv döptes jag i samband med konfirmationen och det var inte riktigt lika gulligt. Inget ooh och aaa och söta små presenter att spara som minnen.
Alltid när jag är i en kyrka (är ju inte så ofta direkt) och sjunger psalmer så slås jag av tanken hur det skulle kännas att vara troende och verkligen stenhårt tro på gud. Säga vad man vill om fanatiker, men de har ju i alla fall hittat ett sätt att plocka fram inre styrka. Den där tron att allt kommer att ordna sig för det är gud som bestämmer. Jag tycker det är fint att ha något att tro på, någonstans att hitta hopp, men önskar att man kanske kunde lägga en del av den där tron på sig själv istället? Då är det lättare att få tummen ur och faktiskt göra något med sitt liv. Hårt, men sant.
Vad söt hon är!!! Kram Tanja, stolt mamma
SvaraRaderaTog en del fina bilder, ska se till att mejla över dem till dig asap. Var ju inte den enda som fotade direkt, men ändå, ni kan ju välja bland allas och göra ett fint album eller nåt :-)
SvaraRaderaNu är väl inte alla fanatiker... förståss. Och det behöver inte vara någon motsats i att tro på Gud och på sig själv.
SvaraRaderaJa, skicka. Alltid bra att kunna välja bland fler bilder. Ska självklart göra ett album, men också tackkort och då måste man ju det bästa kortet. :-)
SvaraRadera